När skuggorna kommer närmare och det inte går att skingra orosmolnen behöver jag vila i det vaggande gräset där vid stranden i Örtagården. Jag behöver humlornas mjuka vaggsång och syrsornas felor. Jag behöver se den förtrollade sländans skimrande dans och påminnas om musikänglarnas magiska kraft.
söndag 14 september 2008
Vaggande famn
När skuggorna kommer närmare och det inte går att skingra orosmolnen behöver jag vila i det vaggande gräset där vid stranden i Örtagården. Jag behöver humlornas mjuka vaggsång och syrsornas felor. Jag behöver se den förtrollade sländans skimrande dans och påminnas om musikänglarnas magiska kraft.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
När jag läser din blogg skymtar jag både styrka och sårbarhet.
När jag läser din blogg skymtar jag livet.
När jag läser din blogg skymtar jag mitt inre./ Ropel
Skicka en kommentar