torsdag 18 oktober 2007

I dag omsluter världen mig i ett vänligt skimmer. Jag känner det som jag vilade i en transparant men ändå vadderad kokong. Solen låter ett beslöjat milt sken belysa den alltmera avklädda björken som halvnaken avtecknar sina svarta grenar mot en mjukt blå himmel. Andra träd glöder ännu som eld i sina lövskrudar. Jag vadar i drivor av gyllene löv och luften känns klar men behagligt ljummig och det doftar sött av höstlig förmultning. Jag känner mig hållen av landskapet som känns lugnt, tryggt och inbjudande. Fåren ligger rofyllt och vilar i hagen och i bäcken virvlar höstlöven runt i en meditativ dans. Jag känner att här bland fåren och i naturens färgsymfoni och intagande dofter kan jag andas, vila och näras.

Inga kommentarer: