Om Hälsa

Enligt WHO är hälsa ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte enbart frånvaron av sjukdom och svaghet.

Många faktorer påverkar vårt välmående. Vi vet att känsla av sammanhang och gemenskap är några viktiga faktorer, förmåga att påverka och ha kontroll över sitt liv, andra. Vi vet att den omgivande miljön påverkar oss och att en positiv miljö kan underlätta i svåra situationer och påskynda tillfrisknande. Vi vet att musik har speciella förutsättningar att skapa välmående genom sin förmåga att ha en direktkoppling till känslan. Dans och bildskapande är andra former där människan kan komma till uttryck. Mycket finns att säga runt detta men den första frågan som dyker upp är: Hur kommer det sig att vi inte använder oss av de här kunskaperna i samhället? Det gör vi kanske någon säger men inte alls på det sätt som man skulle kunna menar jag då. titta på offentliga miljöer, på vården och skolan m.m. och fundera över om vi verkligen använder de kunskaper som faktiskt finns? Sedan har vi då terapin, där KBT är det enda som anses vara fruktbart. Hur kommer det sig att det är så? Hur kommer det sig att allt annat får stå tillbaka till förmån för en enda terapiform och att alla de här andra kunskaperna inte tas på allvar? För det finns faktiskt en del kunskaper och forskning men de kommer inte fram.

Jag fortsätter att undersöka utifrån sinnena i syfte att lyfta fram hopp, glädje och kraft. Det jag just nu fastnat för är små härliga kravtomater från Spanien. Jag njuter av att se dem och de bilder av en fantastisk spansk trädgård som de framkallar hos mig. De tar mig med dit till trädgården där jag väljer att vara en stund. Jag njuter av tomaternas ljuvliga, söta smak och jag låter även andra dofter leta sig in till mig där jag befinner mig i min inre trädgård.


"Det sanna lugnet finner du inte på ytan. Det börjar på djupet" (Anna Swärd)

Mera Blues

Fortsätter utforska. Letar efter det välgörande. Det goda. Fortsätter leta blues. Blues på flera vis. Söker poesi. Söker skönhet. Skönhet i det grå. Letar efter något som lockar. Söker något som berikar. Söker dofter och hittar apelsin. Söker blues och hittade The Waterboys med fisherman´s blues. Söker bilder och hittar snö och apelsiner. söker glädje och hittade filmen It´s complicated och fann vemod, lite sorg men också glädje och skönhet.

Skidspåret

Som när en blekröd vintersol speglas
i ett långt skidspår
efter någon som åkt bort

Så kan ett plötsligt minnes smärta
långt bortifrån skära
en vass och lysande strimma
genom de översnöade åren. (I. Arvidsson)

Därför är de ljusets krigare. Därför att de gör fel.
Därför att de frågar. Därför att de fortsätter söka efter mening.
Och till slut kommer att finna den. (Handbok för ljusets krigare av Paulo Coelho)

Att tappa lusten

Tänker på hur lätt det kan vara att tappa bort sig, hamna vilse och åter upptäcka att man befinner sig i gråa sjaskiga gränder där det råder brist på ljus och glädje. Detta trots att man tycker sig veta vad man behöver för att få den balans man behöver i sitt liv för att nära sin glöd. Så ändå kan man stå där åter igen och inse att man bara ser dis och att omgivningen tappat färg och inte känna någon riktig lust och glädje. Borta är drivkraften, borta är längtan och lusten. Kvar finns trötthet och känslor av meningslöshet.

Det finns förstås många olika förklaringar till hur man hamnar där igen. En orsak anser jag vara att de negativa, destruktiva krafterna får ta för stor plats och det är inte så svårt att bli dränkt av det negativa. Det kräver kraft att kunna mobilisera motkraft mot allt negativt som strömmar emot oss dagligen.

Kommer då tillbaka till balans i livet eller brist på balans. Kontakt med alla våra sinnen. Kontakt med sig själv och med andra. Har precis sett en film(Snabba Cash) och läst en bok( Segraren står ensam av Paulo Coelho) som beskriver ett samhälleligt fenomen där människorna är beredda att gå hur långt som helst för att få synas och bli någon. Både boken och filmen skildrar på olika sätt människans sökande efter att ständigt bli bekräftad genom materiell framgång kändisskap och genom att på olika sätt alltid framhäva sig själv och vara tämligen ointresserad vad ens medmänniskor har att berätta. Samtidigt är alla väldigt ensamma då ingen har kontakt eller är sann varken mot andra eller sig själva. Alla är svikna och sviker. Tänker då att sanna möten är en bristvara och att det kan bli tröttande med all konkurrens då alla vill få synas och bli bekräftade men där ingen riktigt ser någon annan. Det är också så lätt att hamna i irrgångar i sökandet efter mening och äkta möten. Genvägar ter sig lockande och det är många som erbjuder olika vägar till ”harmoni och lycka”.

Jaha, så vad gör man då där man står i den grå gränden och håller på att ledas ihjäl av tristess?
Åter igen…… tillbaka till sinnena och till det som berör och att öka sin närvaro, att vara just här, just nu. Det är inte så mycket annat att göra. Utforska alla sinnliga uttryck och se vad som händer! Sedan kan man ju alltid gå till sina livlinor och undersöka de på nytt. Musiken t ex kan alltid upplevas och utforskas på nya sätt! Själv börjar jag med att mala kaffebönor. Njuta av anblicken av bönorna och doften när de mals. Sedan gör jag en härlig espresso med skummad mjölk och upplever den med syn, lukt, känsel och smak och så börjar jag leta musik som berör och börjar med blues…… fortsätter sedan fundera över de olika behoven, balansen, kontakten och det existentiella.

Nytt År

Nytt År. Vad innebär ett nytt år? Möjligheter? Förnyelse eller vad? Reflektioner över det som varit? Så mycket känslor. Så svårt att hitta ord. Vad gör man när orden inte räcker till? När orden inte är starka nog för att beskriva en känslas djup eller en smärta eller sorg som man bär på och som ligger där och ropar och ändå vill få komma ut? Ett nytt år är ändå något nytt. Åtminstone öppnar det möjligheten för att något nytt kan ske.


När människor börjar reflektera över de beslut de måste fatta
brukar de för det mesta avstå.
-Det krävs stort mod att våga ta vissa steg. (Segraren står ensam av Paulo Coelho)

Helt vedervärdig eller alldeles underbar?

December en månad som kan vara helt vedervärdig eller alldeles underbar….

December är en månad som kan få en att bli totalt utmattad och bara vilja rymma från alla krav, stress och allt kommersiellt som formligen vräks över en i horder. Det kan finnas så många måsten. Själv har jag lyckats bli totalt allergisk mot det klarröda och alla julstjärnor som står inplastade på gigantiska bord, så att jag inte för mitt liv kan förmå mig att tänka mig att ha en julstjärna någonstans. För att inte tala om att man påtvingas allt julpynt redan i oktober blandat med hurtfriska julsånger som skrålar ut från högtalarna var man än kommer. Det finns mycket som kan ta död på någon slags julstämning men om man kan göra sig fri från det som prackas på en och släppa kraven och välja det man själv tycker om så kan december vara som en härlig doftande ljusoas i vintermörkret.

Jag har upptäckt att jag tycker att adventstiden är en härlig lustfylld tid fylld med massor av njutning. Jag tror jag tycker mera om den tiden än själva julen. Adventstiden är en sinnenas tid om man gör den till det. Först är det att omge sig med ljus och kanske att skapa vackra ljusdekorationer. Sedan alla andra dekorationer inför julen då man kan använda fantasin och göra kransar, blomsterarrangemang och kanske tillverka olika gåvor, både ätbara och andra. Det viktiga är att göra det som man vill och har lust till och inte för att man tror man måste. Man måste ju inte ha pepparkakor om det känns kravfyllt.

Sedan är det ju allt som doftar och värmer, som glögg, pepparkakor, saffran, kanel, kardemumma, apelsiner och en massa annat härligt som man kan lukta på och äta. Att göra egna hudoljor med härliga dofter och att omge mig med vackra blommor med mycket färg och ljus är sådant jag tycker är extra härligt när det är kallt och mörkt ute.
Sedan finns det ofta så mycket trevligt att göra den här tiden, som konserter, utställningar, hantverksmässor m.m. där man ibland både hittar spännande saker och träffar massor av trevliga människor. Om man utgår mera från vad som är roligt och gör en glad, vad som är njutbart och hellre hinner prata med någon och umgås än att allt måste vara ”fullkomligt” så blir den här tiden fram till jul en tid fylld av färger, dofter, smaker och upplevelser. Något annat som är värt att notera är då solen lyser en decemberdag och belyser träden på ett sätt som bara kan ske när solen står lågt som i december och det blir förtrollande vackert. Visst måste man väl ha rätt att få njuta av den här tiden i ställer för att pressa sig och bli slav under krav som någon annan skapat?

Och mera gult

Det frostiga December