Till dem som har det svårt

Each of the rain drops has a tale to tell
about the sorrows of people
about the hardships living things go through
about the arrival of sparrows.

(Yamamura Bocho, 20th century)

En aning av vår i luften

Ljuset sipprar in

Ett nytt år med det som varit och möten med det nya

Tänker på det år som varit och det nya år vi just påbörjat. Har inte riktigt avslutat det föregående året ännu, eller bokslutet känns inte riktigt klart. Tycker ingången i det nya året är ett bra tillfälle att reflektera över det som varit, hur det blev och det som inte blev. Nyåret känns speciellt och högtidligt. Däremot känns det inte viktigt med löften men kanske att se över behov och om det finns saker som behöver förändras och att förtydliga saker inför sig själv. Det kan också vara ett bra tillfälle att stanna upp lite och tänka till, fråga sig hur man tar till vara sin tid och hur man kan hitta mera glädje och njutning i det dagliga livet, fråga sig: vad är viktigt för mig? Finns det något jag skulle vilja ändra på? Är det något jag saknar?

Läste en kort reflektion av Paulo Coelho som jag tycker känns fin inför början av ett nytt år: "Ceremonin är en hyllning till det vackra och det enkla. Alla ansträngningar går ut på att försöka uppnå det fullkomliga genom vardagens ofullkomliga handlingar.
Om ett enkelt möte över en kopp te kan föra oss till Gud är det bäst att vara uppmärksam på de många andra möjligheter som livet erbjuder oss."

Tar tillfället att påminna mig själv om att öppna sinnena och njuta av det som finns i vardagen, av de små sakerna, av blomman i fönstret,av att göra en doftande välsmakande salladsdressing med apelsin, citronolja och örter och så vidare. Det är så lätt att glömma njuta men i det vardagliga finns massor av tillfällen att höja sina upplevelser om vi är närvarande i det vi gör i stunden och låter sinnena få komma till tals.

Ja, jag får fundera vidare över vad jag behöver för att må bra under det kommande året....

Ge mig mera amaryllis!

Decemberdagar

Applikationsvänskap

Tänker på vänskap och undrar lite... Det kommer sms och mail som säger att Du är underbar och stark och att den som skriver tycker om Dig, att du är viktig som vän etc. Det finns en rad varianter och du ska alltid skicka vidare till ett antal personer och också till avsändaren. Du får även en rad applikationer i form av hjärtan, änglar med mera, med olika utsmyckningar som uttrycker hur fantastisk du är.

Min undran är om det här är den vänskap vi orkar med i dag, en vänskap på distans, reducerad till en applikation. Själv skulle jag mycket mera uppskatta ett personligt mail eller samtal, någon som vill träffas i det verkliga livet, prata lite, ta en fika. För mig skulle det vara mera värdefullt. Den här "applikationsvänskapen" känns som något som mera gynnar telefonbolagen än att det gynnar vänskapen. Det kanske är som så mycket annat att det handlar om yta, att det ska se bra ut och ingå som en del av konceptet.Jag avstår emellertid gärna från änglar och fina ord och tar hellre en kopp kaffe.....