Iskomposition i November

Spröda toner hördes ifrån viken. Det lät som kristaller som mjukt berörde varandra och tillsammans skapade musik som klingade genom vassen och fyllde novemberdagen med skönhet.

Ett novemberäpple

Och november kom så mjukt och varligt

Så mild och vänlig är luften och himlen så härlig och sammetsblå. Gräset fortfarande så grönt. Naturen skimrar i silver och guld. De återstående löven håller sig envist kvar, susar och glöder innan avskedets stund, släpper inte taget. Det är som om de ville få lysa lite till. Lärkträden står där så mäktiga i sin skrud i guld, så stolta. Ett par kaniner skuttar in i buskaget. Nyponen lockar med sin röda färg. Vattnet är blankt som en spegel. Det är som att hösten öppnar sin generösa famn innan finalen, innan ridån går ner och en ny scen ska ta ta plats. Jag vill stoppa tiden och hålla kvar scenen och hindra ridån att gå ner. Jag vill få stanna kvar i den milda luften, den blå himlen och de skimrande färgerna och bara vila i naturens mjuka och bärande famn.

I vemodet bor skönheten

En sista dans

Dans med höstlöv

Jag vilar under himmelen
i höst på min planet.
Jag sjunger för mig själv
fastän jag vet
att sånt kan kallas ensamhet

Jag vilar under himmelen
i höst på min planet.
Jag dansar för mig själv
fastän jag vet
att sånt kan kallas ensamhet.

(valda delar ur Höst på min planet av Lars Winnerbäck)

Att fånga höstens goda