onsdag 31 december 2008
Gott Nytt År!
Röd begonia
Vintermorgon
Svart himmel.
En röd begonia.
Ingen vår.
Ingen nåd.
Ingen väg tillbaka.
Bara ljuset som ändå stiger.
Blomman ändå röd.
Blodet ändå varmt.
Och tända fönster syns
som segertecken
över mörka vatten.
(Ingrid Arvidsson)
måndag 22 december 2008
Julen väcker inte bara glädje och får ögonen att tindra
Det sker något märkligt så fort julen närmar sig. Man tänker sig att det ska vara en glädjefull och positiv högtid men väldigt mycket är allt annat än positivt och får inte ögonen att tindra i kapp med stjärnorna i julenatten. Många utsätter sig för massor av saker som de egentligen inte vill just under julen. Man har kanske någon demokratisk fördelning där man turas om att vara hos respektive föräldrar utan att se att det finns några andra val. Man tillbringar helgen med människor man egentligen inte mår så bra tillsammans med eller stressar sig igenom helgen för att fördela besöken rättvist mellan olika släktingar. Man försöker tillfredsställa allas behov, eller snarare vad man tror är de andras behov, för man ska ju vara omtänksam och god på julen. Många gånger slutar det kanske med att ingen egentligen har fått det som de egentligen önskar.
Förväntningar, skuld, nostalgi och krav gör att hela julen kan haverera varje sekund. Har man då också trängt in en mängd människor som inte är alldeles avslappnade tillsammans och dessutom häller i dom mängder med alkohol så kan ju vad som helst hända, det borde ju vem som helst kunna räkna ut. Många känner sig ensammare än någonsin just i juletid då förlusten av det man kanske aldrig fick eller hade, sticker en så tydligt i ögonen i den grälla tomteidyllen och många väntar bara på att helgerna ska ta slut. Nog är det märkligt men det är som att allt som tidigare inte gjort sig påmint plötsligt flyter upp till ytan och inte lämnar en någon ro. Alla olösta konflikter kommer plötsligt över en igen och man dras in i gamla familjemönster eller överväldigas av sorgen över att inte ha lyckats att få till det. Känslorna ligger liksom utanpå huden och bara vibrerar. Nu uppenbaras även skärvorna från alla söndertrasade familjer igen och det krävs ibland en hel del ansträngning och svalda tårar för att ro iland hela föreställningen. Hm…. måste julen vara kravfylld och något man genomlider? frågar du dig kanske. Nej men risken finns om man inte tänker till och vågar ta reda på vad man själv och vad de man har runt omkring sig egentligen vill, alltså inte att man utgår från det man tror andra vill. Man måste våga känna efter och våga välja och kanske stå ut med att någon eventuellt inte blir helt nöjd (och den hade nog troligen inte blivit det ändå). Gör man det och utgår från att det kan vara bra ändå även om allt inte är perfekt så kan det nog bli riktigt trevligt trots att det vilar en alldeles speciell laddning över julen.
God Jul!
söndag 14 december 2008
söndag 7 december 2008
Tänd ditt ljus
Tänd ditt ljus
Tänd ditt ljus
och låt det visa
att en liten ljuslåga
alltid är starkare
än det stora mörkret.
Tänd ditt ljus
och låt det leva
som hoppets tecken
i ett skymningsland
där modlösheten bor.
Tänd ditt ljus
och låt det skapa
personlig förhoppning
och gryning som föder
ögonblickets goda tankar.
Tänd ditt ljus
och låt det berätta
att denna enkla handling
är livets goda protest
mot likgiltighet och kyla. (Kjell Olof Bohlin)
lördag 15 november 2008
Helheten och delarna
torsdag 13 november 2008
Backspegeln
tisdag 11 november 2008
Närvaro - skönhet och uttryckande konst
måndag 10 november 2008
Medveten Närvaro - Här och Nu
Musik att Vila i
Livet och Poesin
I skuggan av lyckans imperium
Att tända en lampa hos någon
som fyllt sitt glas till brädden
med mörker?
En gest som inget kräver,
sällan några dikter får.
En röst som inget lovar.
Att dela en måltid med någon
som vet var gränsen går
för vanmakt?
Inte mycket, men likväl
ett stycke besegrad ensamhet,
en ringa tröst som kanske ändå
en stund tar död på döden. (Jaques Werup
söndag 9 november 2008
Att öppna sitt hjärta
torsdag 6 november 2008
Att vara människa (text från en vän)
This being human is a guest house.
Every morning a new arrival.
A joy, a depression, a meanness,
some momentary awaerness comes
as an unexpected visitor.
Welcome and entertain them all
Even if they´re a crowd of sorrows,
who violently sweep your house
empty of its furniture.
Still treat each guest honorably,
He may be clearing you out
for some new delight.
The dark thought, the shame, the malice,
meet them at the door laughing,
and invite them in.
Be grateful for whoever comes,
because each has been sent
as a guide from beyond.
söndag 2 november 2008
söndag 26 oktober 2008
Hopp
Det är senhöst och det blir allt mörkare. Höststormar och regn är att vänta.
Så i morse när jag vaknade lade jag märke till en doft som letat sig fram till mig. Angenäm. Parfym? Jag var undrande och sökte runt för att lokalisera doften.
Då.... då fick jag syn på apelsinträdet i mitt fönster som plötsligt översållats av vita väldoftande blommor! Jag tar det till mig som ett budskap om hopp.
lördag 25 oktober 2008
Att bäras av musik
onsdag 22 oktober 2008
Själen i Norden
torsdag 16 oktober 2008
Ett doftande välgörande te
onsdag 15 oktober 2008
Hyllning till Livets Blomstrande Krona (7)
Tillit
Tro inte att du kan bygga
ditt liv på berggrunden.
Den brister som ett äggskal vid
minsta seismiska förändring.
Ditt liv
omslutet av dödens fosterhinnor,
kan du inte värna.
De kan brista varje sekund.
Den enda tryggheten du kan uppnå
är att sätta din tillit
till det värnlöst växande livet.
Att vila med livets hela tyngd
ytterst på ett grässtrå
är din enda möjlighet.
Där
i det yttersta av det skyddslöst mjuka
finns din trygghet
din berggrund. (Peter Curman)
Hyllning till Livets Blomstrande Krona (1)
måndag 13 oktober 2008
En dikt
Myrstigar
På hemliga myrstigar genom gräset
under hårdnande stjärnor
smyger hösten in och bär ut sommaren.
Timme för timme. Strå för strå.
Tills svärtan under grönskan träder fram.
Men samtidigt på motsatta myrstigar
under marken och skuggorna
bärs en osynlig blomning tillbaka
in i de sovande cellerna
tills stjärnvisarna över himmelstavlan
vrids mot våren på nytt.
Myrstigar. Stjärnvägar. Årstider.
Kretsloppet fortsätter
snabbare nu. Bara glimtvis
blir verkligheten synlig.
Snart bärs den ut. (Ingrid Arvidsson)
söndag 12 oktober 2008
lördag 11 oktober 2008
fredag 10 oktober 2008
Vandring mot självkännedom
Er själs dolda källåder måste av inre nödvändighet stiga uppåt
och porlande söka sin väg mot havet: och skatten från era
omätliga djup ska ligga avtäckt inför era ögon.
Men väg inte er okända skatt på våg och sök inte pejla djupet
av er kunskap med sond och lod.
Ty ert hav är ett hav, omätligt utan gräns.
Säg inte: " Jag har funnit sanningen," säg hellre: "Jag har funnit en sanning."
Säg inte: "Jag har funnit själens väg," säg hellre: "Jag har mött själen vandrande på min stig."
Ty själen vandrar på alla stigar. Själen vandrar inte på utstakad väg, ej heller växer den som ett strå. Den slår ut som en lotusblomma med oräkneliga kronblad. (Kahil Gibran i Profeten, libanesisk-amerikansk författare och konstnär)
Helhet och själslig mognad
De flesta människor bär på en längtan att bli hela som människor och att uppnå själslig mognad. Att nå fram till sig själv tar tid och mognad är inget hastverk utan sker utifrån sina egna speciella villkor. Vandringen i den inre världen tar tid och handlar mycket om tillit. Den spanske poeten Antonio Machado sa: ” Vandrare, det finns ingen stig. Stigen lägger du ut medan du vandrar.” Enligt Bengt Jacobsson (Att leva är en konst, den hela människan) så sker all själslig mognad i ödmjukhet inför den ofattbara storhet som döljer sig inom en själv. ”Att i ödmjukhet lära känna sitt själv är ett villkor för att kunna vara sig själv. Och endast den som vågar hänge sig åt själens mysterier utan att förvänta sig ett slutgiltigt svar ska nå fram.”
onsdag 8 oktober 2008
Frigörelse
När sorgens tunga lod
hänger alldeles stilla i dig
och de våldsamma krängningarna
mellan hopp och förtvivlan avtar
Hör du bara din egen andedräkt
Allting är vad det är
Ingenting gör anspråk på något annat
Som trädet
gör sig i ordning
för att utan skrymmande lövmassor
möta den förestående vintern
Frigör sig livet
ur din längtans tyranni. (Peter Curman)
lördag 4 oktober 2008
torsdag 2 oktober 2008
Balans i livet
Det behövs en balans för att vi ska ha lust till livet, för att vi ska må bra. Om vi inte får andrum. Inte har kontakt med vårt inre. Har för lite kontroll över våra liv. Påfrestningarna är för stora. kraven för höga. Vi upplever för mycket oro och rädsla. Saknar existentiell mening. Känner utanförskap. Bär på en sorg. Saknar hopp. Får för lite upplevelser av skönhet. Har för högt tempo för länge. Inte klarar att vara i nuet. Sover för lite under lång tid. Om livet ser ut så - då är risken att livet förlorar sina färger och vi tappar vår lust och vår glädje.
onsdag 1 oktober 2008
tisdag 30 september 2008
Frågorna
Var är havet
det skimrande
vidöppna?
Det ligger där.
Och träden
de höga träden med de breda kronornas brus?
De står kvar.
Hur blev då allt förändrat här?
Hur blev det blåa blekt
det gröna grått?
Och skuggorna
var kommer skuggorna ifrån?
Någon som var skumögd frågade.
Och den som nu var nära
log och teg. (Ingrid Arvidsson)
det skimrande
vidöppna?
Det ligger där.
Och träden
de höga träden med de breda kronornas brus?
De står kvar.
Hur blev då allt förändrat här?
Hur blev det blåa blekt
det gröna grått?
Och skuggorna
var kommer skuggorna ifrån?
Någon som var skumögd frågade.
Och den som nu var nära
log och teg. (Ingrid Arvidsson)
En lisa för sinnena
Vågor som bryter mot stranden i en lugnande rytm. Surr från årets sista flugor. Vindens sus. Några kvarvarande fåglar som sjunger höstens lov. En kaskad av färger. Havtornsbuskarna som kantar stränderna och lyser med sitt guld. Nyponbuskar, nyponbuskar och mera havtorn. Träd i alla möjliga nyanser. Andrum. Skönhet. Meditativa ljud. En hållande famn. En möjlig plats för att finna ny kraft.
måndag 29 september 2008
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)