Julen väcker inte bara glädje och får ögonen att tindra

Det sker något märkligt så fort julen närmar sig. Man tänker sig att det ska vara en glädjefull och positiv högtid men väldigt mycket är allt annat än positivt och får inte ögonen att tindra i kapp med stjärnorna i julenatten. Många utsätter sig för massor av saker som de egentligen inte vill just under julen. Man har kanske någon demokratisk fördelning där man turas om att vara hos respektive föräldrar utan att se att det finns några andra val. Man tillbringar helgen med människor man egentligen inte mår så bra tillsammans med eller stressar sig igenom helgen för att fördela besöken rättvist mellan olika släktingar. Man försöker tillfredsställa allas behov, eller snarare vad man tror är de andras behov, för man ska ju vara omtänksam och god på julen. Många gånger slutar det kanske med att ingen egentligen har fått det som de egentligen önskar.
Förväntningar, skuld, nostalgi och krav gör att hela julen kan haverera varje sekund. Har man då också trängt in en mängd människor som inte är alldeles avslappnade tillsammans och dessutom häller i dom mängder med alkohol så kan ju vad som helst hända, det borde ju vem som helst kunna räkna ut. Många känner sig ensammare än någonsin just i juletid då förlusten av det man kanske aldrig fick eller hade, sticker en så tydligt i ögonen i den grälla tomteidyllen och många väntar bara på att helgerna ska ta slut. Nog är det märkligt men det är som att allt som tidigare inte gjort sig påmint plötsligt flyter upp till ytan och inte lämnar en någon ro. Alla olösta konflikter kommer plötsligt över en igen och man dras in i gamla familjemönster eller överväldigas av sorgen över att inte ha lyckats att få till det. Känslorna ligger liksom utanpå huden och bara vibrerar. Nu uppenbaras även skärvorna från alla söndertrasade familjer igen och det krävs ibland en hel del ansträngning och svalda tårar för att ro iland hela föreställningen. Hm…. måste julen vara kravfylld och något man genomlider? frågar du dig kanske. Nej men risken finns om man inte tänker till och vågar ta reda på vad man själv och vad de man har runt omkring sig egentligen vill, alltså inte att man utgår från det man tror andra vill. Man måste våga känna efter och våga välja och kanske stå ut med att någon eventuellt inte blir helt nöjd (och den hade nog troligen inte blivit det ändå). Gör man det och utgår från att det kan vara bra ändå även om allt inte är perfekt så kan det nog bli riktigt trevligt trots att det vilar en alldeles speciell laddning över julen.

God Jul!