När sorgens tunga lod
hänger alldeles stilla i dig
och de våldsamma krängningarna
mellan hopp och förtvivlan avtar
Hör du bara din egen andedräkt
Allting är vad det är
Ingenting gör anspråk på något annat
Som trädet
gör sig i ordning
för att utan skrymmande lövmassor
möta den förestående vintern
Frigör sig livet
ur din längtans tyranni. (Peter Curman)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar