Lever vi det önskade livet
eller ett liv i väntan
på det liv som vi önskar
i väntan på
att en förändring skall ske
vår medverkan förutan?
Avstår vi från
att medverka till förändring
för att det liv vi lever
i väntan
känns tryggare
än det liv vi drömmer om?
Är vår långa längtan
egentligen bara en förhoppning om
att ingenting skall förändras?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar