Jag försöker att vila mig men det räcker inte med sömn och inte heller sömnen är riktigt vilsam. Jag behöver andrum. Jag orkar inte med kraven. Varken de som är övermäktiga eller de som vanligtvis inte skulle vara övermäktiga. Allt blir plötsligt betungande. Det som andra inte alls upplever som störande kan bli oerhört stressande för att det är en droppe mera än man klarar. Det kan vara musik som aktiverar stressen ytterligare, något annat störande ljud, någon som vill ha något av en, eller något som hakar upp sig. Det kan vara att umgås med människor som själva är stressade eller gränslösa men är omedvetna om det. Hur får man andrum och befrielse från krav i en kravfylld värld? Man har ju en vardag som ska levas och fungera. Hur värjer man sig från andras stress när man själv håller på att drunkna? Det går ju inte att göra om verkligheten, bara att förhålla sig till den. Lättare sagt än gjort. Men det finns ju inget val så det är bara att försöka börja här och nu. Så, vad kan jag göra just nu? Och vad behöver jag inte göra just nu? Bort med allt onödigt! Skala! Sedan: En sak i taget! Och Här och nu! Söka mig till det goda och hämta kraft i naturen. Jag vet ju allt detta och ändå, har jag ramlat dit igen! Nu börjar jag igen att försöka ta ett steg i sänder och samla på goda stunder!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar